minttubengtzing

Ibland undrar jag om man är nån slags hund som man kan hunsas med hur som helst när som helst. Min säljledare verkar tro det. Salladsbaren kräver ett deltidsjobb vilket var klart redan innan vi tog in den, trots detta och att en kollega är gravid har vi fortfarande inte anställt ny personal. Vi behöver minst två till, och som det sett ut innan har vi precis hunnit med det vi ska. Nu är det stressigt hela tiden. Inte kul alls. Är glad om jag klarar mig undan stressmage och magsår och allt vad man kan drabbas av. Säljledaren har insett att det behövs fler timmar men istället för att anställa en ny lägger hon på fler timmar på mitt schema. Tycker att jag redan jobbar mycket, utan att få tillräcklig lön för mödan. Ska jag då rädda deras skinn utan att få något extra för det? Tappar respekten totalt för en sån chef. Satt i skiten idag, så jag ringde henne för att hon är skyldig att hjälpa till där det behövs. Hon hälsade att hon skickar någon annan för hon ska gå hem. Här växte irritationen något enormt. Finns inte en enda dag då jag går ut genom dörrarna ombytt och klar 16:00 om jag slutar då. Blir alltid kvar 10-15 minuter vare sig jag vill eller inte. Hon som till och med får betalt för sånt. Ibland blir man lite bitter. Speciellt när man börjar tänka efter hur mycket tid man lägger ner och att det aldrig räcker, dom vill ha ens fulla uppmärksamhet hela tiden helst. "Kan du jobba över en timme, kan du komma två timmar tidigare, kan du sova på soffan i lunchrummet för du hinner ändå inte vara hemma så länge förrän du ska hit igen..." Sådana här dagar funderar jag mycket på vad jag skulle kunna göra istället.