minttubengtzing

Efter att ha velat fram och tillbaka och funderat och spånat har jag kommit fram till att jag ska tacka nej till utbildningen. Det blir nog bäst så trots allt. Storsnoken ska gå på diet om en månad och satsa allt för Luciapokalen i december. Jag har vetat om detta länge och också varit med och pushat honom till att tävla, så det känns inte mer än rätt att avstå för att ge honom kommande halvåret så att han kan koncentrera sig till hundra procent. Han skulle gjort samma sak för mig, så nu är det min tur att stötta och finnas till för honom. Känner mig tillfreds med beslutet när jag vet att jag kan plugga till våren dessutom.
Storsnokens pappa, Catta, plastbrorsa och guddotter var här på fika igår. Guddottern måste ju vara världens charmigaste tös. De hade med sig en hel kasse som kunde räckt en vecka med kladdkaka, grädde och glass. Det blev en hel del över med andra ord och jag kan nästan höra hur kladdkakan ropar på mig från kylen. Äääääät miiiiiig. Okejdå.