Nu är storsnoken anmäld till tävlingen. Det är bara 4,5 veckor kvar, otroligt spännande att åka ner och se hur långt han går. Han är i väldigt vass form redan nu och slutprodukten har inte ens coachen någon aning om. Storsnoken sliter hårt på gymet, går upp klockan 5 för morgonpromenad och håller kostschemat prickfritt. Coachen följer med och bor i samma hotellrum för att allt ska gå rätt till vilket är väldigt lugnande för mig också. Då slipper jag ansvara för ifall något går fel, t ex att jag ger honom nutellaburken för tidigt eller så. Allt ska ju klaffa.
Helgens bravader i bilder. Måste säga att jag är otroligt duktig på att spackla, aldrig gjort det förr men det kan man inte tro. Nu väntar vi bara på att nån duktig rackare ska komma och sätta upp tapeten så vi kan flytta tillbaka sängen. Eller jag har inte bråttom, det är väl mer storsnoken. Jag sover bättre än någonsin i sängen ute i vardagsrummet, börjar fundera på om feng shui kan ha nåt med saken att göra. Hittade dessutom Motörheads rödvin på bolaget, det ska vara väldigt gott. Får längta ett tag till dock...
Jag är extremt känslostyrd. Har alltid varit det men mer än vanligt senaste tiden. I torsdags släppte det och jag bytte ut min bekymrade och besvärade min mot ett leende istället. Helgen har bjudit på precis det jag varit i behov av; en massa skoj. Kvalitétstid med nära och kära, mys och god mat. En fulländad helg med andra ord.
Nyss hemkommen efter en jättetrevlig tjejmiddag hos Helena från jobbet. Hon hade lagat potatisgratäng med kycklingfilé och till efterrätt gjort chokladpannacotta som smakade smörkola. Så himla gott! Några glas rödvin till det, och en strawberry daiquiri lyckades hon mixa till också. Blev en hel del snack om telefoner och att man alltid måste vara anträffbar, och hur otåliga vi successivt blivit. Förr kunde man ringa från en telefonautomat och kort meddela var och när man skulle ses, och även om den andre var sen väntade man snällt tills den denne kom. Man hade så mycket mer tålamod i sig då. Samma sak med foton, idag finns allt i datorn eller telefonen. Förr skickade man in rullar, väntade nyfiket och åkte sedan in för att hämta fotona när rullen var framkallad. Sen att hälften var dåliga och att man kanske bara lyckats fota tre någorlunda bra bilder spelade mindre roll. Det hade så mycket mer värde. Och det gick inte att stressa. Fantastiskt egentligen...
Skyndade mig till bussen igår efter en lång dag på jobbet, och 25 minuter senare stod jag utanför Helenas port. Hon bjöd på en otroligt god het indisk kycklinggryta med portobella, koriander, ingefära och chili. Lite rödvin, killsnack och glass på det gjorde hela kvällen. Är så glad att jag fått träffa dessa olika tjejer, så sprudlande glada och energigivande. Otroligt söta det jag sett hittills.
När jag kom hem hade storsnoken fått upp tavlan i köket, tömt sovrummet och bäddat i vardagsrummet.
Ska bli spännande med ett nytt sovrum. Känner mig lite som ett barn på julaftonsmorgon...
Förra helgen firade vi storsnokens plastbrorsa och jag gjorde två smörgåstårtor. Den ena med skagen- och kräftröra och den andra var till storsnoken som inte är så förtjust i skaldjur. Den innehöll ett lager skinkröra och ett lager kycklingröra med bacon. Båda gjordes på polarkaka och blev otroligt goda!
Idag har jag, storebror och storsnoken varit i Västerås för att heja på Peter, Martin och Kevin från gymet. Det har varit en väldigt intressant dag på olika sätt, jag skakade bland annat hand med tjejen som överlägset vann damklassen och grattade henne till segern. Vi ropade och applåderade fram Peter till guldet, och som om det inte var nog med en förstaplacering så fick han även ta emot det anrika hederspriset från Kerstins stiftelse. Jättekul att se honom in action, och hans frinummer var ruggigt bra.
Kevin kom tvåa och Martin trea i +100 efter veteranen Arne Lundell som vunnit ett otal gånger tidigare.
Vi har ätit så mycket skräpmat i helgen så i morgon blir det andra bullar. Eller rättare sagt inga bullar alls ett tag framöver...
En kvinna sa till mig på sin breda skånska att jag skulle "artikulera för att man skulle höra vad jag säger". Hade sån lust att be henne spotta ut gröten. Hennes dotter försvarade mig och sa att det kanske var hon som skulle skaffa sig hörapparat. Jag gav henne en tackande blick. För den som inte känner mig; jag blir bokstavligen tokig när folk pratar i skägget. Ännu värre är det om jag inte hör ett ord i en mening, då tappar jag hela sammanhanget. Jag är rättstavningens trogna följeslagare. Har hittat fem felstavningar i ekonomiboken jag läser. Kanske borde söka jobb som korrekturläsare. Och att höra grammatiskt felanvänd svenska kliar i öronen lika mycket. Jag får bita mig i tungan för att inte rätta och vara den där urtråkiga personen som ska påpeka fel. Men sån är jag. Hemskt va...
Som avslutning på en redan bra helg kom storebror över på en fika för att överlämna ytterligare presenter till mig. Väldigt fint inslagna med presentsnöre och allt, och det var ingen annan än han själv som slagit in. Döm av min förvåning när jag fått av pappret och hittar det här...
Åkte in och mötte upp spanjacken på Söder och tittade in hos frisören som undrade vem jag låtit våldföra sig på mitt hår. Hon tvingade ner mig i sin stol och gick loss med saxen, det enda som hördes var hennes flitiga klippande och muttrande. Hörde henne mumla nånting om hårmisshandel och bad mig med ledsna ögon att aldrig mer vara henne otrogen.
Väl hemma igen har jag skämt bort mig själv med rabarberpaj och ska mysa lite med storsnoken nu.
Ligger i sängen efter en lång födelsedag fylld med kvällsjobb, många skratt hos storebror och paketöppning. Jag har aldrig några förhoppningar eller förväntningar när jag fyller år, är bara glad över att bli ihågkommen av så många och det blir som det blir. Jag har inget stort behov av att stå i centrum, vill helst att allt ska vara som vanligt utan någon större uppståndelse. Fick jättesnygga träningskläder av storsnoken som med största sannolikhet kommer användas flitigt, sex Iittala-skålar i glas av mamma och en exklusiv champagneflaska av storebror. Och med detta en hel hög av kärlek av de jag har runtomkring mig. Jag har haft en riktigt bra födelsedag.
Resan har varit toppen. Av alla tidigare resor till Mallis har denna varit den bästa. Vet inte om det har att göra med att jag lärt mig leva i nuet och verkligen njutit av det som funnits framför mig eller om det kanske också är så att jag mognat och skiftat intresse. Supa och vara galen så som lillasyster är hör till den åldern hon är i nu. Jag har varit där - och jag är glad att jag gjort det. Finns ingen del av mig som längtar tillbaka till den tiden.
Lillasyster var lite av vår guide och visade de gömda pärlorna vi själva aldrig hade hittat. Vi var enligt henne tvungna att testa svärdfisken med aioli på Casablancagrillen, mojito i Reggaebaren och kycklingstroganoffen på hennes favoritrestaurang. Hon verkar ha det så bra man bara kan där nere och roar sig på bästa sätt.
Vi bodde på det i särklass fräschaste och mest eftertraktade hotellet i Magaluf. Folk blev flera gånger avvisade från poolområdet för att de inte bodde på hotellet. Vädret var oklanderligt hela veckan, men mitt från ingenstans drog ett monsunregn in torsdag eftermiddag. Från strålande sol och enstaka moln till att det hällde från himlen på bara några minuter. Vi tog skydd i en bar på stranden, satte oss på barstolarna och beställde mat. Innan maten kommit in stod det en halv decimeter vatten ända inne vid bardisken. Vi diskuterade arkitekturen och kom fram till att vi svenskar med alla våra strikta regler om hur allt ska genomföras fackmässigt faktiskt inte var så dumt. Mycket kan man säga om den tråkige svensken; men när det verkligen gäller är vi bland de få länder som klarar oss genom det mesta för att vi är så ordentliga och eftertänksamma.
Jag har i alla fall haft en väldigt mysig resa med storsnoken och för första gången kände jag ingen större ångest av att åka hem. Så länge jag har honom vid min sida känns sällan nånting tråkigt. Bilderna får tala för resten.
Sitter på Västerås flygplats och väntar på att kön till säkerhetskontrollen ska minska. En väldigt intim flygplats, vi åt en kycklingfajita på ett litet café som låg 15 meter från incheckningsdisken... Inte som Arlanda direkt, där man får gå 200 meter för närmsta Pressbyrå. Båda är förväntansfulla och längtar till värmen. Ska bli otroligt skönt med en veckas sol och bad, vi behöver bägge varva ner och bara få vara. Ser fram emot att festa lite med lillasyster också, men mest av allt att få vara med storsnoken och njuta av varandra. Har längtat efter att få resa på tu man hand med honom. Bara vara vi. När vi är som bäst!
Var hos frisören igår och blev jättenöjd. Det kommer ta ett tag att "landa" i frisyren men det är ju bara en vanesak. Bild kommer så småningom. Passade även på att shoppa lite träningskläder, hårprodukter och en mysig halsduk.
I övrigt så tränar jag och står i, finns väl inte så mycket att berätta om. Längtar till fredag...
Efter två veckors hemligstämplad planering hittade vi äntligen en lämplig dag att plantera våra middagsidéer. Svärmor gjorde storsnokens favoriträtter; tacopaj, guacamole, kycklingspett, klyftpotatis, persiljesmör, spagetti, carbonara och bolognese. Jag köpte med mig kladdkaka, grädde och choklad, och storasyster hade med sig ett berg av olika kakor.
Allt var jättegott. Det var svårt att sluta äta, men tillslut sa magen ifrån. Väldigt lyckat och uppskattat. Och framför allt trevligt.
Vi avslutade dagen hos Reine med grillning. Vi gjorde egna hamburgare och hade en mängd olika dressingar och andra goda tillbehör. Till efterrätt åt vi förstås min blåbärspaj med vaniljsås och den gick hem hos samtliga runt bordet. En riktig festmåltid minst sagt.
