minttubengtzing

Sitter på Västerås flygplats och väntar på att kön till säkerhetskontrollen ska minska. En väldigt intim flygplats, vi åt en kycklingfajita på ett litet café som låg 15 meter från incheckningsdisken... Inte som Arlanda direkt, där man får gå 200 meter för närmsta Pressbyrå. Båda är förväntansfulla och längtar till värmen. Ska bli otroligt skönt med en veckas sol och bad, vi behöver bägge varva ner och bara få vara. Ser fram emot att festa lite med lillasyster också, men mest av allt att få vara med storsnoken och njuta av varandra. Har längtat efter att få resa på tu man hand med honom. Bara vara vi. När vi är som bäst!

Shoppade ett par nya klackar idag som jag kände att jag behövde ha med mig till Mallorca. De är både snygga och sköna, det bästa av två världar helt enkelt.
Mycket tankar och tid har riktats på jobb senaste tiden. Det har varit lite struligt så semestern är efterlängtad.
Ikväll har vi tittat på en skräckfilm som storsnoken ville se. Den hette Dead silence och handlade om dockor. Finns det nåt läskigare?! Tittade inte slaviskt utan distraherade mig själv med hjälp av nagellackning. Den var otäck. Dockor och gamla rynkiga tanter i övergivna dunkla hus. All distraktion välkomnas...

Var hos frisören igår och blev jättenöjd. Det kommer ta ett tag att "landa" i frisyren men det är ju bara en vanesak. Bild kommer så småningom. Passade även på att shoppa lite träningskläder, hårprodukter och en mysig halsduk.
I övrigt så tränar jag och står i, finns väl inte så mycket att berätta om. Längtar till fredag...

Värken börjar sakta lämna min kropp, och i morgon ska jag jobba igen. Har spenderat dagen med Caesar på Rudan, vi tog en timmes promenad medan storsnoken och halvbrorsan lekte av sig med sitt frisbeegolf. Senare på kvällen blev jag hämtad av Natta och Rosanna för att storsnoken skulle ha skräckfilmskväll och endast grabbar var tillåtna så vi tänkte inte vara sämre. En vända till Max, en påse med lördagsmys och rullen Friends with benefits roade vi oss med. Helena slingade mitt hår under tiden och resultatet blev toppen. Ska till frisören på måndag och funderar på frisyrer. Är lite sugen på en längre, lite vildare och rufsigare bob med slarvig lugg. Riktigt sugen faktiskt...

Vaknade imorse av värsta gradens huvudvärk och bara av att vända på mig trodde jag huvudet skulle sprängas. Hade drabbats av någon slags feberfrossa dessutom, låg och huttrade under duntäcket så jag stannade hemma från jobbet och somnade om. Efter fyra timmars sömn och en Ipren har det fortfarande inte släppt. Kan tänka mig att migrän känns så här. Ligger för säkerhets skull kvar i sängen.

Har haft en av mina sämre dagar idag. Har varit irriterad från start till slut och känner ingen kraft eller ork till någonting. Lusten till att göra något har flytt sin kos, vill bara gå och lägga mig och hoppas att morgondagen blir annorlunda. Jag är obotligt grinig känns det som. BLÄ. Fick sån stark vilja att säga upp mig från jobbet. "Vad gör jag här egentligen? Slösar bara värdefull tid". Alla runtomkring låter mig bara vara för det är ingen som riktigt orkar lägga ner tid på världens mest negativa människa. Förstår mig inte på dom här dipparna. Jag vill spy galla och klösa ut ögonen på någon. Så ilsken känner jag mig, och jag har svårt att stilla lågan som brinner i mig. Tårarna har velat trilla fram hela dagen. Och ingenting blir bättre när man är tillsammans med någon som inte vet hur man visar empati.

Tog sovmorgon, gick ut med Caesar och mötte sedan upp storebror på Systrarna Sisters som ligger tvärs över gatan för brunch. Dom har väldigt god buffé där med en härlig blandning. Idag serverades kokt potatis, rödspätta i vitvinssås, köttgryta som förde tankarna till mormor för ett ögonblick och ett gäng av diverse paprika-, aubergine- och zucchiniröror. Bonus är ju att Caesar kan följa med då de har uteservering och personalen tycker att han är så fin så det är inga problem att vi har med honom. Lite kaffe på maten och sen iväg till Länna för att lämna in den punkterade cykeln för service. Jag frågade om det har någon vikt att jag köpt cykeln hos dem och att det är andra gången det händer, självklart med ett leende på läpparna. Man får inte vara dum, är man trevlig får man oftast ett trevligt och hjälpsamt bemötande. Så fungerar i alla fall jag. Och likaså han på Länna Sport visade det sig, som självklart kunde fixa det på en gång så jag slapp komma tillbaka senare. Så nu står Bentleyn nysmord och hel i sitt stall redo för fler färder till och från jobbet.

Efter en produktiv dag på jobbet somnade vi på soffan några timmar när vi kom hem. Efter middagen bjöd kvällen på ett ryggpass med storsnoken. Vi lämnade Caesar ensam, och på vägen hem ringer grannen och meddelar att hunden skällt konstant senaste timmen. Det gör vi med andra ord inte om. Och detta är också en stor anledning till varför jag inte har bråttom med att skaffa hund; jag tycker det är taskigt mot hunden att bo i lägenhet. Man ska bo i hus för allas bästa. Punkt och slut.

Jag och Caesar var uppe med tuppen imorse och tog en rask promenad på 45 minuter innan jobbet. Väl på jobbet råkar min lite trötta kollega ha sönder tre hinkar kräftor vilket resulterade i en spontan liten spartansk kräftskiva klockan 07:50.

Efter avslutad arbetsdag följde jag med Natta, Rosanna och Emma till Ikea. Första stoppet var i restaurangen för bukfylla. Bearnaisesåsen är värd att pilgrimsvandra för. Vi hade jättekul och testade nog varenda soffa. Vi diskuterade vilt soffornas hård- och mjukhet och passerande tittade och log. Vi slängde oss ner som man gör hemma, satt som soffpotatisar och bredde ut oss. Hittade tillslut en favorit till Nattas lägenhet och fortsatte sen vidare genom hela varuhuset. Tittade på några tavlor storsnoken pekade ut häromdagen och de var fina men ännu vassare live. Avrundade kvällen med svapas och vin hos Millan med spanjacken. Hon hade ordnat med färska räkor, hemlagad aioli, vitlöksbröd, smörstekta egenhändigt plockade kantareller färska för dagen och murkelpaté med cumberlandsås. Vi tände värmeljus på uteplatsen, svepte in oss i filtar och pratade kärleksproblem och svåra killar. Och tydligen var det tur att jag var med ikväll med mitt bekymmersfria synsätt och lättsamma inställning när de två famlar i mörker. Skönt att man kan bidra med lite ljus och värme när det känns mörkt och kallt.

Storsnoken och jag följde med svärmor på yoga ute på Djurö igår. Det var första gången för mig och jag gillade det. Skulle nog inte kalla det för träning utan mer muskelkontrollsövning med mycket mindfulness. Det var inte jobbigt för fem öre men det var desto mer rogivande. Väldigt roligt också att få göra det tillsammans med storsnoken, fick helt klart sug efter att få göra mer sånt här med honom. Vi låg och skrattade så tyst vi kunde så som man gjorde på lektionerna i skolan när det skulle vara tyst i klassen och man fick bita sig i läppen för att inte låta. Är väldigt nyfiken på bikramyoga som utövas i ett varmt rum, lite som i en bastu. På hemvägen stannade vi på McDonalds.

Tog en powerwalk hem från jobbet i regnet. Otroligt skönt och på nåt sätt befriande att gå i regn med musik i lurarna och 1,5 timme senare få ta av sig de dyngsura kläderna och lägga sig i soffan. Mysigt.

Såg knappt bilarna på parkeringen utanför fönstret när jag gick upp. Trodde jag drömde men drog på mig skorna och knallade ut. Dröm eller ej - morgonpromenaden har jag inga ursäkter för att slippa.

Storasysters man fyllde år idag och detta firades med middag på indiska restaurangen Shanti på Söder. Har aldrig tidigare ätit indiskt men gud så gott det var! Det här är inte sista gången för min del vill jag lova. Kunde inte avrundat helgen på ett bättre sätt eller med mysigare sällskap. Jag ger middagen fem finska tummar!

Rubriken får mig att tänka på Mange Schmidts sommarplåga Glassigt... Tog cykeln till jobbet imorse. Lustigt förresten att det tar mig 20 minuter att cykla dit, men hemvägen tar 30-35 minuter. Använder mig av appen Runkeeper när jag lyckas komma ihåg det, och den har påpekat detta flera dagar i rad nu. Känner mig ju tung och seg i ben och fötter efter en nio timmars arbetsdag så det är väl kanske inte så konstigt att det går långsammare hem... Storsnoken fixade middag, och det blev McDonalds. Ångrar mig så här i efterhand, vilket jag alltid gör. Min mage är uppsvälld och gasig nu. Vi tog en promenad med Frallan och åt en varsin glass på hemvägen.

Men i natt var Frallan inte lika sällskaplig. Stackarn låter ju när han andas, det är vanligt för hans ras. Han höll mig vaken med sitt grymtande som lät som ett kräkljud och med sitt oroliga tassande fram och tillbaka. Hur får man en gris att somna?

Möttes av en grishund när jag kom hem, Frallan ska bo hos oss i helgen. Honom kan man verkligen kalla sällskapshund, han ligger och myser, vill bli klappad då och då men kräver inte mer. Jätteskönt när man själv är trött.

Idag cyklade jag till jobbet, och på gymet efter jobbet körde jag biceps, triceps och kardio. Rätt så nöjd faktiskt, och som grädde på moset blev det äggröra med kalkon och tomat efteråt. Tur att det finns goda uppiggande drycker man kan ta till. Innan gymet var jag totalt osugen men lite koffein gjorde susen!

Efter två veckors hemligstämplad planering hittade vi äntligen en lämplig dag att plantera våra middagsidéer. Svärmor gjorde storsnokens favoriträtter; tacopaj, guacamole, kycklingspett, klyftpotatis, persiljesmör, spagetti, carbonara och bolognese. Jag köpte med mig kladdkaka, grädde och choklad, och storasyster hade med sig ett berg av olika kakor. Allt var jättegott. Det var svårt att sluta äta, men tillslut sa magen ifrån. Väldigt lyckat och uppskattat. Och framför allt trevligt.

Ibland är vissa saker lättare sagt än gjort... Brottas med hjärnspöken och tankar som jag inte alls vet hur man ska få grepp på. De är snabba och hala, och omöjliga att tas i nackskinnet för att tryckas ner i mattan.