Jag plockar varor, påläggsskinka, och en kvinna klämmer in sig mellan mig och hyllan och ska prompt ha just den och den skinkan. Jag väntar tålmodigt (för hon är ju den femtielfte som ska fram och leta efter den godaste skinkan till sin frukostmacka) med en back i händerna tills hon letat klart. Hon har fem olika sorter i näven som hon plockat på sig, och som hon helt fräckt bara lägger i hyllan framför mig, utan att säga nåt. Men hon talar ett tydligt språk ändå; "här har du, ta reda på min skit". Jag blir lite lätt irriterad när jag ser detta och släpper backen jag håller i händerna och den slår i golvet.
"Vad är det?!" hon vänder sig mot mig.
"Vadå vad är det??"
"Du var väldigt tydlig med att visa att du blev sur"
"Vad bra, det var meningen"
"Jag kanske borde ta ett snack med din chef..."
"Ja men du, gör det"
Helt tyst blir hon, och går. Jävla kärring säger jag högt. För jag kan verkligen inte bry mig mindre. JAG HAR REDAN SAGT UPP MIG!!!
Middag och julklappsutdelning med storasysters familj och storsnokens plastbrorsa och guddotter. Vi åt hummer, havskräftor, räkor och musslor. Sen fanns det tacos som alternativ till de som inte är så förtjusta i skaldjur. Jättegott! Vin och toscakaka bjöds det också på. De senaste dagarna har varit dom mysigaste. Total återuppladdning av batterierna. Underbart ❤
Vi bjöd över Natta och coachen i söndags för middag och mys framför bingolottos uppesittarkväll. Storsnoken hade gjort tacopaj för första gången med svärmor som blev så himla god!
Natta var så söt som hade med sig julklappar till oss som tack för all hjälp det gångna året. Storsnoken fick en bakbok och jag en drinkbok, och hon hade även med sig en vacker bukett med tulpaner och hyacinter som doftade underbart. Till detta en varsin ask Ferrero Rocher, chokladaskarnas Rolls Royce utan tvekan. Världens godaste!
Jag var den enda som vann, det blev inte Färgfemman men två sverigelotter får jag hämta ut i alla fall. Hoppas jag skrapar fram miljonerna på dom istället då! 😊
Otroligt mysig julafton med god mat och trevligt sällskap ute på Djurö. Det har ätits, druckits, öppnats paket, ätits lite mer, lagts pussel och druckits minttu-oboy med grädde. Blev riktigt nöjd med min ostbricka också.
Den här pokalen står för storsnoken. Han är målmedveten, envis, inte rädd för att ta i, ger inte vika och kastar aldrig in handduken. Det må vara hur jobbigt som helst men man hör honom aldrig klaga eller gnälla. Han har en vilja av stål som är av en annan värld. Han imponerar på mig. Sällan har jag träffat nån som har så stark karaktär. Han står för det han tycker. Han är ärlig. Han är vassaste kniven i min låda. Helt enkelt bäst. I love u ❤
Storsnoken, Kia och jag åt middag på Olearys. Vi hade det jättetrevligt och maten var kanongod. Ebba och Johanna tittade in senare även dom men satte sig vid ett annat bord.
Det har varit fullt ös på jobbet idag, och innan jag gick på passet tog jag en sväng förbi bolaget. En Baileys, en box rödvin och minttu slank med. Hittade även en julklapp till storsnoken som jag hoppas han gillar. Det är svårt med vissa saker. Han vill ju inte ha några klappar. Hur lätt är det då... Kommer ju på många saker att ge men ingenting som är klockrent...
Julafton lurar bakom hörnet. Bara denna jobbhelg, sen får jag vara ledig i dagarna tre. Aftonfirandet ute på Djurö ser jag väldigt mycket fram emot. Fick i uppdrag att ordna ostbricka och jag tar min uppgift på fullaste allvar (självklart med en glimt i ögat) och har införskaffat några riktiga guldkorn. Något till gravida storasyster också som hon får äta. Mys ❤
Dagen har inte alls varit farlig idag. Det har varit fullt sjå på jobbet, alla är och handlar samtidigt och det är förvånansvärt härlig stämning. Vi har haft fullsmockad att-göra-lista men den har inte kvävt mig. Vi har betat av den och hunnit med allt. Och jag har inte alls märkt av någon trötthet. Tvärtom har jag skrattat och haft roligt mellan några felsägningar. Bland annat så skulle jag "analysera fisken" när jag menade att jag skulle beställa fisk. Och leveransen från Bröderna Nilsson stod på lagret, inte att "Bröderna Nilsson står på balkongen". Jag har verkligen skrattat idag och funnit allt roande. Älskar Leias tomte som hon gjort på dagis, såna som man själv gjorde till alla högtider. En toarulle, lite tyg, bomullstussar och lim. Et voilá! Ett konstverk. Jag skrattar lika mycket varje gång jag snubblar över kartongen som innehåller mina samlade verk. Vilka fina grejer... Tur att mamma sparade allt.
John Blund har glömt bort mig. Ligger vaken och ska upp om mindre än tre timmar. Det är straffet för min extra långa sovmorgon idag och för det sena styrelsekaffet. Kommer garanterat få betala för detta på jobbet i morgon... Eller idag menar jag. Om några timmar bara. Tjohoo.
Jag tar med mig täcket och emigrerar till soffan för natten. Storsnokens snarkningar har nått nya höjder (läs: decibel) och jag kan inte sova.
Vet vad han ska få i julklapp i alla fall... En antisnark-operation för det börjar bli ganska irriterande faktiskt. Undrar vad sånt kan kosta. För jag tror inte att sån där nästejp som man köper på Apoteket hjälper. Det tåget har passerat.
Storsnoken är en feeder. Det bara måste vara så...! Eller så är han en tjockis som vill smitta av sig sin tjockhet på mig. Och han lyckas. Fasiken jag har ju ingen karaktär alls.
Pantertanterna har varit här för ett styrelsemöte. Vi drack kaffe och glögg och åt pepparkakor med mögelost och saffransbullar. Faktiskt rätt trevligt. Fick julig stämning med julmusiken i bakgrunden och snön utanför fönstret. Jag ska fortsätta i styrelsen nästa år och kommer då få ersättning för tiden jag lägger ner. Tänker gå några kurser också, kan vara intressant och bra att kunna ha med det i mitt cv som merit.
Storsnoken ringde och väckte mig 13:30 idag. Hur kan man sova så länge? Jag måste ha stängt av väckarklockan i sömnen och jag som skulle hinna med en massa. Nu får jag väl stressa istället. Va trevligt...
Vi bjöd över Natta och Caesar på lite middag idag och jag svängde ihop en specialare med tagliatelle, kyckling, champinjoner, tomater, babyspenat, kronärtskocka, vitlök, fetaost, olivolja och basilika. Mums! Länge sen jag gjorde den rätten sist och den uppskattades. Några bortglömda vitlöksbröd i frysen värmdes på också och fyllde våra magar. Jag tror storsnoken åt för fyra, han rensade verkligen hela fatet.
Dom är riktigt mysiga att umgås med, Natta och Caesar. Vi satt och skrattade åt en massa roligt. "Jag bad om nyheterna, inte vädret" tack Natta för den. Du är en härlig prick!
Vi bestämde att vi ska instifta mys-söndagar vilket kan innebära allt från middag, filmkväll, långpromenad till ett svettigt träningspass. Vi får se vad vi lyckas få till!
Idag har vi ätit Ben&Jerrys i sängen, duschat i en timme, gått på det årliga adventsfikat hos Richard och Jossan, ätit allt som hon så flitigt bakat, gått hem för att inte drabbas av sockerchock, tränat och ätit kebabrulle. En väldigt avslappnad söndag med andra ord. ❤
Svärmor bjöd över oss på sin goda tacopaj efter veckor av längtan. Vi åt upp hela på mindre än 20 minuter och hade ett väldigt intressant och livligt samtal om en massa roligt. Tre bängbulor vid samma bord ger en rolig kväll. Drabbades av lätt matkoma men det överlever jag nog. ❤
Igår bjöd storsnokens chef på julbord och förstklassig underhållning. Till förrätt nr 1 fick vi en krämig skogssvampssoppa och en bit bröd till. Förrätt nr 2 bestod av sill och någon slags gubbröra till, det var svårt att se vad det var i mörkret men gott var det i alla fall. Oxfilé med potatiskaka och grönkålssallad serverades till huvudrätt och desserten var ett tre våningar högt kakfat med en kraftig camembert, chokladtryfflar, saftig pepparkaka med lingongrädde på toppen och till detta kaffe med avec. Jag och Sandra hoppade kaffet och tog in kaffedrinkar i stället. Vi hade en jättetrevlig kväll och showen var bra. Storsnoken fick två omgångar varmrätt efter att ha förklarat för den lilla söta servitrisen att han har lite mer muskler än alla andra och att hans kropp därför också kräver lite mer föda. Det löste hon ganska fort och tänk vad man kan bli nöjd för lite mat...
Idag åker jag in till jobbet och skriver under papperna som ska göra mig fri. Jag ska säga upp mig, och jag tänker inte söka extrajobb där. Jag tänker låsa upp fotbojan och slänga den på min chef. Det är så jag sett det på sistone; ett nödvändigt ont, mer eller mindre glädjelöst och motvilligt. Fyra år har jag ödslat på det där stället, och spiken i kistan sattes igår. Min chef ringer mig med den vidrigaste attityden och tänker absolut inte bevilja ledighet på nyårsafton. "Det är bara för dig att pallra dig hit, jag pallar inte ta den här diskussionen med dig" klick. Han visade ingen tacksamhet för de otaliga gånger jag ställt upp för att vara schysst, och när jag ber om en enda tjänst under mina fyra år och jag blir så respektlöst bemött rinner sista gnuttan respekt ut i sanden. Han visade verkligen den sanna sidan och bekräftade allt jag känt och tyckt senaste åren. Jag spyr mer eller mindre galla på hela ledningen just nu som gör ett uselt jobb. Varför inte värna om sina anställda? Nej jag drar mig ur nu och tänker inte ta mer. Inget mer slavjobb. Finns andra arbeten där man blir uppskattad för sitt jobb och för sitt engagemang.
Nästa år börjar jag läsa till Löneekonom! Jag har tackat ja till platsen som dök upp på mejlen för en timme sen. Visste först inte riktigt om jag skulle bli glad då det egentligen var en nödlösning att söka den utbildningen. Det var ju Ekonomiansvarig jag siktade på egentligen. Men efter ett klokt samtal med Natta kom vi fram till att utbildningen var en kurs ifrån att ha samma innehåll som Ekonomiansvarig så jag tar den! Skönt att komma ifrån mitt trötta arbete. Halleluja! Ser fram emot lite mer livskvalité och nya bekantskaper.
Storsnoken tog hem pokalen i lördags! En otroligt häftig upplevelse och underbart att få se belöningen för den långa dieten. Tårar föll och alla var så upprymda. Fantastisk känsla.
Storsnoken har laddat i sig sex rostade mackor med jordgubbssylt. Jag och coachen gick loss på allt det andra som fanns; påläggsmat, ägg, bacon, korv, köttbullar, kaffe och nygräddade våfflor. Vi var bland dom första och sakta började mer folk trilla in. Kände igen några ansikten, efter fyra års toalettläsning av Body-tidningen har jag samlat på mig en del fakta om träningsvärlden. Vid bordet bakom oss satt en tjej jag följt på Instagram. Vissa gör sig bättre på bild och hon är en av dem. Man ska komma ihåg att olika vinklar med kameran och olika poser kan förvränga (läs: försköna) det mesta. På hennes bilder visar hon upp en jättebump men i själva verket så var den nästintill obefintlig. Förstå min besvikelse när hon ställer sig upp och går förbi. Inte alls samma människa som på bilderna. Bara ansiktet som stämde.
Nu är vi på väg. Resan ner gick som en dans, storsnoken låg och småsov i baksätet, jag satt bakom ratten och coachen var min högra hand och höll reda på musiken.
Hotellrummet bjuder på en schysst utsikt över Liseberg och mässan ligger bara runt hörnet. Invägningen gick som planerat, 190,5 cm och 97,5 kg stannade siffrorna på. Det fanns några till som var i bra form som nog kan ge lite match. Nu laddas och planeras det för morgondagen och först ut blir hotellfrukosten. Detta är och kommer bli bästa helgen på länge.
Coachen sover över ikväll och vi har ätit middag, snackat skit och tittat på Paranormal Activity 3. Vi laddar för fullt för en grym helg. För mig är spänningen påtaglig nu, spricker väl snart av förväntan och nyfikenhet. Vi får se vad helgen har att erbjuda, och så vitt jag förstått är det en hel del. Svärmor, svärfar och Catta åker ner på lördag för att ropa fram storsnoken på scen. Catta kommer agera paparazzifotograf med sin nya systemkamera. Coachen verkar ha full koll på läget och bilen är fulltankad. Jag har efter två vändor till affären nu fyllt skåpen med allt på storsnokens inköpslista. Och ingenting är sockerfritt kan jag avslöja...
Ansökningsmötet gick bra! Proven klarade jag galant, företagsekonomidelen var jag lite tveksam på men fick chansen att förklara omständigheterna under intervjun. Enligt henne var det inget problem att jag inte fått lektioner i ämnet, då detta ingår i utbildningen ändå. Jag gick därifrån med känslan av att jag inte kunde gjort bättre ifrån mig. Nu väntar jag spänt på antagningsbeskedet som dimper ner fredag nästa vecka.
Har julpimpat lägenheten med stjärnor i fönstren, några tomtar, adventsljusstaken och mini-julgranen jag stal på en kryssning för fyra år sen. Vet inte var jag fick infallet ifrån, måste ha varit alkoholen som handlade. Förnuftet far ju som bekant ut genom fönstret ibland. Söt är den i alla fall...
Jag har blivit kallad till intervju och prov i företagsekonomi, matematik och svenska på onsdag för utbildningen. Woho! Frågan är bara hur det ska gå och vad dom går efter. Tog studenten för mer än fem år sen och får väl bara hoppas att allt finns arkiverat nånstans där uppe och att jag inte får hjärnsläpp. Allt detta med utbildningen har varit otroligt laddat för mig, "failure is not an option" har varit min inställning och med detta har jag satt ribban högt för mig själv. Att snava på mållinjen är lika med döden. Det får bara inte hända. Blev olycklig när jag förra veckan fick mejl om att min ansökan kommit bort och att jag var tvungen att söka igen. Det var av en slump som jag fick reda på detta. Hur kan man slarva bort viktiga dokument när det är ens jobb att vara ordningsam? Man kan ju undra. Hur som helst så håller jag tummarna för onsdag och att dom ska se att utbildningen passar som handen i handsken för mig. För jag är ordningsam av mig. Pedant med höga krav på mig själv.
Googlade på "Luciapokalen" av ren nyfikenhet och det första som kom upp var en tidningsartikel och tillika uppmaning om att det varit slutsålt de senaste två åren och att en bra idé är att boka biljetter tidigt i år. Gick in på ticnet och mycket riktigt fanns det bara ett fåtal platser kvar.
Det har blivit en stor trend att träna, äta rätt (eatclean är en välanvänd hashtag på bl a Instagram) och var och varannan är idag fitnessproffs. På damsidan är det inte mindre än 100 tjejer som ställer upp och tävlar i fitnesskategorin nästa helg. Det är rekordmånga. Denna trend får gärna dröja kvar ett antal år... Kul att så många väljer att ta hand om sig och lägger ner tid på att må bra.
