Ge mig inspiration och lust att ta tag i mig själv! Var kom denna enorma svacka ifrån? Den har pågått en tid nu och jag behöver hjälp. Vet inte vad som krävs för att jag ska tänka om. Jag har ingen ork eller motivation! Känns så tungt att kapa allt som gör livet lite roligare. Känns trist att skärpa sig. Jag är inte där mentalt. Men det kan inte ta hur lång tid som helst...
Känner mig just nu som en unge som slängt sig på golvet i matvaruhuset och skriker och slår för att jag inte får som jag vill. Bortskämd jävla skitunge.
Jag börjar bli olidligt uttråkad. Vem tycker om att ligga still så här mycket och vara så oföretagsam? Det bokstavligen kliar i hela kroppen av allt soffliggande och filmtittande. Mina ögon känns fyrkantiga. Jag kan vara lat, men ofrivilligt lat är en annan femma.
Det värsta är nog att jag vill göra nåt, vad som helst, men kroppen och knoppen orkar inte. Jag är låst i min egen kropp, den håller mig gisslan. Näsan rinner och är täppt samtidigt. Hur kan det ens vara möjligt?! Bihålorna gör ont och huvudet är tungt. Jag vill ju ut och låta solen och ljuset göra vad dom vill med mig. Men en promenad känns lika med döden. Fem steg och jag börjar svettas direkt. Livet känns orättvist. Jag blir sjuk och inlåst när våren äntligen visar sig ute. Finns ju folk som har det klart värre. Men det här är nog mitt värsta. Det är ett straff för den som älskar livet.
Att vara två envisa människor under samma tak är inte alltid en bra kombo.
I wanna scream and shout, and let it all out!
Det finns få människor som driver mig till vansinne på det sättet som storsnoken gör. Han målar in mig i ett hörn och lämnar mig där. Jag å andra sidan skiter blanka fan i att golvet är nylackat, jag trampar med mina smutsiga fötter överallt ändå. Det finns inget starkare eller viktigare än känslor. Jag drivs av det, jag påverkas av det.
Ingenting är så dyrbart som känslor.
Man kan inte släta över det. Man kan inte sopa det under mattan. Är man oense så är man. Man behöver inte alltid vara sams. Men det är viktigt att kunna påpeka vad man tycker och var man står, och sedan också visa att man kan förstå den andre, vare sig man samtycker eller inte.
Jag förstår inte det här med att inte kunna berätta allting. I min familj ska vi kunna prata om allt. Tar någon exempelvis droger (och det är uppenbart) så kommer det ligga på bordet. Alla ska veta och ta ställning. Alla ska kunna säga vad de tycker utan att behöva oroa sig för reaktioner. Det ska inte vara nåt hymlande om nånting.
Vi är ett team. Vi ska spela i samma lag resten av våra liv. Varför inte lägga korten på bordet så alla vet utgångsläget? Då slipper man det här som händer bakom ryggen. Alla pratar om det men ingen säger nåt. Alla blundar.
Man sviker aldrig sitt lag.
Och man ska aldrig be om ursäkt för att man är ärlig.
Satt hela tiden ut på tentan, hoppas nu bara att jag inte gjort några fel. Stämde lunchträff med storebror efteråt, och i väntan på honom fick jag mina naglar lackade hos Annelie. Underbar vårdag, solens strålar gör så mycket! ❤
Mötte upp storsnoken i Handen igår, vi hade båda bokat tid hos optikern. Trots att mamma jämt haft glasögon verkar det inte vara något fel på min syn. Jag har trott det senaste åren för att jag känt att jag kisat ofta, både när jag läser och tittar på tv men enligt optikern är detta bara en ovana jag har. Jag har inget fel alls på synen, och det hade tack och lov inte storsnoken heller. Han har upplevt svarta prickar och huvudvärk men inget fel kunde påvisas. Kan ha en del att göra med avsaknaden av uppiggande tabletter som han tagit konstant i ett halvår, kroppen har hunnit vänja sig och undrar nu var det dagliga koffeinet tagit vägen.
Storsnoken hann en sväng in på H&M och hittade en present till Pontus och Jennies nyfödda dotter. Jag såg att de förresten var med på framsidan i veckans Mitt i-tidning och berättar om förlossningen i bilen på väg till BB.
Vi åt i grottan, tog oss till gymet men jag var så hängig att jag inte orkade träna. Väl hemma fick båda frossa och här har vi legat hela dagen...
Vi mår som två påsar skridskor här hemma. En kraftansträngning till McDonalds och Ica Maxi för att inte svälta ihjäl... Nu rör vi oss bara från soffan till kylen och tillbaks resten av dagen. Mysigt i alla fall att vara sjuk tillsammans, så himla trist att vara ensam...
På onsdag har jag tenta i bokföring och jag börjar känna mig dålig. Det är helt klart inte läge att vara trög och hängig just nu. Storsnoken frös (vilket han aldrig gör; han är väldigt varmblodig och klarar sig ofta utan jacka när en annan har mössa och vantar) när vi kom hem från gymet så det känns som att nåt är på gång. Peppar peppar...
Jag har ju bokföring att sköta åt Clärens! Clärens hinner inte hålla reda på alla sina papper så jag gör det åt honom. Det är så himla kul och jag har sett fram emot slutprovet i den här delen!
I fredags bowlade jag med klassen på Sveavägen. Jag kom tvåa både med mitt lag och individuellt. Efteråt tog vi några öl på Retro, ett ställe precis bredvid som hade väldigt billig öl. Sen åkte jag hem till storasyster och åt middag, höll i Jack och tittade på Gladiatorerna.
I lördags firade vi Zandras 25-årsdag med kalastema. Man skulle vara färgglatt klädd och huvudpersonen såg ut som en prinsessa. Hon bjöd på tårta, saft och bullar. Senare under kvällen blev det fiskedamm och alla hade barnsligt kul. Storsnoken valde ut presenten förstås...
Idag har jag tränat, pluggat och ätit middag hos svärmor. Hon gjorde panerad kyckling med örtsmör och klyftpotatis, sååå himla gott! ❤
Jag har tagit avstånd från min pappa. Dom som känner mig vet mer eller mindre varför. Dom har förstås aldrig upplevt det jag fått erfara, men dom har trots det ett hum om hur han är. Jag har svårt att beskriva honom med ord, för han är mer som en känsla för mig. Eller inte bara en utan flera.
Min pappa är alkoholist. Det går inte att missa det. Han går än idag klädd så som han gjorde när han var i 20-årsåldern. På 70-talet. Manchesterbyxor och flummiga skjortor, jag behöver nog inte säga mer. Men han ser väldigt sliten ut. Och för att summera hans leverne har det varit långt ifrån sunt. Hans andra (om inte första) hem har alltid varit krogen, hans trogna vän har alltid varit alkoholen. Från 14 års ålder har han aldrig släppt glaset. Och det gör ont i mig att tänka på hur tragisk han är i mina ögon. Men jag har insett efter alla dessa år att jag inte är det minsta elak eller hård, jag är bara realistisk. Han har haft alla förutsättningar i världen att bli en bättre människa. Men han har valt så fel. Han vet inte ens riktigt att han på vägen fått två välskapta barn och att han dessutom valt bort dom. Allt detta är omedvetet.
Nu börjar han inse det mamma talade om för mig och storebror när vi var runt 12; att det kommer komma en tid när det är för sent att försöka rädda det han missat. En förlorad tid. Det är inga roliga skor att gå i.
Den tiden är kommen. Och alla gånger han ringer svarar jag inte. Jag är inte elak. Han skadar mycket mer än vad han förgyller. Han gör mig ledsen. Och när samtalen gått till telefonsvar så hör jag att han är full, spelar ingen roll vilken veckodag det är. Det slår aldrig fel.
Han har inte förtjänat min tid eller respekt. Jag kräver mer. Jag har högre ambitioner än så.
Det enda jag är tacksam över efter att ha sett en och annan fyllegubbe bara idag är att han har ett tak över huvudet. Och han har haft tur. Han har inte jobbat mycket i sitt liv, det mesta har han ärvt. Idag bor han i sitt barndomshem, ensam i ett trevåningsradhus. Det är det enda han har kvar efter farmor och farfar. Pengarna och huset i Spanien har han supit upp. Det finns inte längre. Jag tror det handlar om närmare 3,5 miljoner senaste tio åren. Klunk klunk klunk. Inte en tanke på att man kanske skulle hålla i saker och ting eftersom han en dag kommer få barnbarn. Men det har han inte heller gjort sig förtjänad av.
Men jag är glad att han har ett varmt hem, dusch och nära till krogen så han slipper hänga på stan, kanske på en bänk och lukta sopor. Man får som sagt vara glad för det lilla.
I fredags var jag som sagt hos Millan och vi lagade mat som påminde om sommar. Jag svepte ihop en tysk potatissallad för första gången och till det stekte vi kött, enkelt och väldigt gott!
Denna måndag har varit nåt otroligt långdragen och seg. Jag har känt mig tröttare än tröttast och trots ett antal koppar kaffe har det fortsatt i samma stil.
Men trots en halvdan start på veckan så lyckades kvällen bli desto trevligare. Jag mötte upp storebror på Eriks Gondolen och han bjöd på trerätters middag. Till förrätt åt jag hummersoppa, till varmrätten valde jag att prova hjort för första gången. Fantastiskt gott var det, så mört och fint kött som smälte i munnen. Till dessert åt jag en passionsfruktsmoussetårta på browniebotten. Wow! Summa sumarum om maten var att varje komponent i rätterna är starka individer var för sig men tillsammans skapar dom ren magi. Utsikten är ett extra plus och denna måndag avslutades på bästa möjliga sätt.
Efter några flaskor vin med Millan och spanjacken i fredags och en hel hög med relationsprat så sa dom nåt som fastnade i tankarna.
"Ni känns safe, tror på er och ser upp till er. Trots upp och nergångar så finns ni ändå alltid där för varandra."
Väldigt fint sagt av Millan, jag blev så rörd. ❤
Svärmor bjöd på middag ikväll. Det är alltid lika trevligt att äta hos henne. Och mätt blir man också. Idag hade hon lagat fetaostbiffar med potatis, morötter och gräddsås. Mums! 😊
Har hunnit med två pass på gymet idag. Efter skolan körde jag armar och efter en avstickare till Millan mötte jag upp storsnoken för ett bröst- och axelpass. Satt och darrade vid matbordet efteråt med kniven och gaffeln. Ska bli intressant imorn...
Hade en kort dag i skolan idag, och efter lektionen gick jag och min klasskompis Cecilia till Gunnarssons och fikade. Min laktosmage börjar säga ifrån nu vill jag lova. Blev faktiskt förvånad över att det inte fanns ett laktosfritt alternativ till den sedvanliga grädden. Ska nog mejla in ett önskemål. Vem vet, nästa år vid den här tiden kanske jag kan välja bort magknipet. 😊
Körde ben med Helena på gymet idag. Ett väldigt bra pass och jag ser fram emot de kommande dagarnas träningsvärk.
Efter gymet åt vi i grottan och jag köpte äntligen boxertrosor. Har tänkt göra det i snart tre år nu så gjorde slag i saken ordentligt och köpte sex par på en gång.
Nu ligger vi i soffan och tittar på 50cents Get rich or die trying efter att ha slängt i oss mat från McDonalds. Så jäkla skön söndag. 😊
"Men på måndag blir det andra bullar. Eller inga bullar alls menar jag."
En annan hade tröttnat på att jeansen sitter så tight att man får ont i magen...
Vi stannade på Brasserian till stängning. Vi hade faktiskt kul, och dom spelade bara bra låtar. Mina höfter trivdes. Robin sov hos oss och nu ligger vi tre i soffan och tittar på Röjar Ralf. Myslördag. Inget Fsm för mig idag. 😊
Middag med storsnoken, storebror, plastbrorsan och Freppa på Brasserian. Jag åt gösfilé och grabbarna åt oxfilé. Blir säkert ett par öl till innan vi drar hemåt...
Efter indiska middagen med storebror i onsdags tog vi en sväng på stan och kikade i affärer. I en inredningsaffär hittade vi den här; en "högtalare" för iPhone. Jag trodde först att det var nån slags prydnadsskål tills jag läste på prislappen. Man ska sätta sin telefon upptill och den maxar ljudet som en megafon. Ingen elektricitet, formen förstärker allt ljud och det lät riktigt schysst. Skulle vilja ha en sån själv. Inga sladdar, hur stilren som helst. För ynka 4200 kronor. Jisses.
Började dagen med ett axelpass på gymet med Helena. Efteråt svängde jag förbi storebror och plockade upp honom för lunch. Vi åt på Systrarna Sisters i Vendelsö, de har lunchbuffé med hemlagad mat. Men inte tråkig husmanskost utan röror och grytor gjorda med kärlek. Idag gick maten i asiatiska smaker, bland annat fanns det kycklingbitar med chili, självklart inget halvfabrikat utan egengjorda. Gud så gott det var. Rekommenderar deras luncher varmt. Det finns ju inte så många spännande lunchrestauranger i Haninge direkt...
Var ute med några från klassen igår och tog en efter-tenta-öl. Som en afterwork fast afterschool då. Vi började med en öl på Malmen, gick runt hörnet till Kellys där vi åt hamburgertallrik och tog några öl till. Snacket gick hela tiden, vi var inte tysta en sekund. Hur kul som helst hade vi. Många skratt senare var det dags att avrunda kvällen. Vi bestämde att detta måste göras fler gånger. Jag har en känsla som säger att dom kommande två åren kommer vara väldigt roliga.
"Om du inte ska ha en bit kladdkaka, kan du gå och duscha din dubbelhaka"... Jag är tillsammans med en trubadur 😄 han sjunger jämt spontana sånger om allt möjligt och allt som oftast rimmar han, haha man tröttnar aldrig! Du är underbar ❤
En bit fick jag i alla fall...
Storebror mötte upp mig efter skolan och bjöd på indiskt på Söder. Åt på samma ställe för en vecka sen med spanjacken och tyckte det var mysigt och gott så det var värt ett andra besök.
Vi har varit på samma trötta lättroade humör och skrattat så vi fått ont i magen. Hela dagen har varit sån för mig. Ska försöka sova lite mer inatt så jag inte är trött imorgon på provet.
Efter middagen gick vi till Gunnarssons konditori och fikade. Toppenavslutning på en skön kväll med storebror. 😊
Sitter på bussen hem och pluggar till deltentan som är på torsdag.
Har haft en PowerPoint-presentation om mig själv idag för klassen. Det gick förvånansvärt bra, enda jag känner så här i efterhand är att jag missade säga en del saker. Men i övrigt gick det bra. För den som inte vet lider jag av en viss sorts social fobi. Inget jag är stolt över heller, men hela skoltiden gjorde jag allt för att slippa stå inför klassen; jag sjukanmälde mig, skolkade, ljög om att jag inte var klar med mitt arbete osv. Jag greps av magknip, fick blackout, kände mig spyfärdig av nervositet och mådde fysiskt dåligt, vilket naturligt resulterade i att jag undvek de situationerna. Detta är en av de saker jag jobbar på med min terapeut; tar reda på orsaken till obehaget och med hjälp av kognitiv beteendeterapi avhjälper vi symptomen. Känns skönt att ta tag i jobbiga saker. Jag växer hela tiden. Jag är mitt eget största hinder. Men jag har öppnat dörren och gått in utan att blicka bakåt. Det gäller att fortsätta framåt.
Svärmor bjöd över mig och storsnoken på otroligt god middag. Hon gjorde en pastasås med bacon, chili, vitlök, kyckling och basilika. Hon är en jäkel på matlagning!
Väckte storsnoken med pannkakor idag. Hade inget smör hemma men hittade ett fungerande recept utan. Älskar att vara ledig på helgerna nu. Det är så otroligt lyxigt.
Igår var vi i Gnesta och firade storsnokens farmor och farfars guldbröllop. Vi hade jättetrevligt och det bjöds på god mat. Det var fem generationer samlade, yngsta bara tio dagar gamla Jack och äldst var Gösta som måste vara 93 år nu. Farmor och farfar såg så glada ut över att alla kunde komma. Jag och lilltjejen satt och spelade olika spel på telefonen och planerade att vi ska åka till Eriksdalsbadet nästa helg. 😊
